Under tre år med start juni 2018 jobbar 10 lärare på NTI Johanneberg i ett forskningsprojekt för att utveckla sin praktik och profession. iFous står för: innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. En gång per termin samlas alla som är med i projektet i utvecklingsseminarier. De kommer från olika NTI skolor, Eskilstuna, Hässlehom och Kunskapsskolan. Totalt är det ca 200 lärare, 24 rektorer, 27 processledare, 4 ledare från huvudmannanivån samt tre forskare från Göteborgs universitet och en projektledare vid iFous. Varje skola har en processledare, och på NTI Johanneberg är det Sara Nilsson som stöttar lärarna i detta projekt. Hon träffar processledarna två gånger per termin, och varje onsdag träffas iFous-lärarna på skolan för att jobba med att utveckla sin undervisning.

 

Sara om uppdraget som processledare

Sara Nilsson, processledare iFous NTI Johanneberg

Sara Nilsson är en av skolans förstelärare. I uppdraget ingår att bidra med att utveckla och stötta det kollegiala lärandet. Det är ett spännande uppdrag som innebär att man i ett lärteam tillsammans med sina lärarkollegor bearbetar frågor som rör elevernas utveckling och motivation, säger Sara. Hon blev väldigt glad då hon blev tillfrågad om att vara processledare för iFous-projektet på skolan, eftersom det innebär en möjlighet att få stöd av skolforskare med att tillämpa aktionsforskning.  (Se beskrivning av aktionsforskning nedan.) Hon berättar vidare; -Vi som är delaktiga i projektet får arbetsmetoder för att bedriva utvecklingsarbete i vår egen undervisning. I längden kommer det att ge effekter i vår undervisningspraktik. Vi får möjlighet att jobba med att systematiskt utveckla undervisningen genom att använda den gedigna erfarenhet som vi själva besitter.

Saras roll som samordnare innebär att hon planerar arbetsgången i projektet lokat, på vår skola. Gruppen handleder sedan varandra; är resurser för varandra, och utmanar varandra i frågeställningarna. Samordnarna träffas två gånger per termin och får utbildning i aktionsforskning. Sara har också provat på aktionsforskning under höstterminen, för att genom att ligga steget före i processen kunna handleda de andra lärarna.

Under våren ser Sara fram emot intressanta diskussioner och utmaningar i gruppen. Hon säger att de först måste bekanta sig med arbetsmetoderna inom aktionsforskning, för att sedan kunna praktisera metoden och systematiskt utveckla undervisningen.

Vad händer just nu

Höstterminen användes till att lära sig aktionsforskningsprocessen. Lärarna deltog i ett utvecklingsseminarie under två dagar, och har sedan dess övat på att hitta problemområden, och att ställa frågor som man utvecklar aktioner kring. Fokus har bland annat legat i att ge återkoppling till elever. I grupper har lärarna prövat olika verktyg för att ge feedback. Josef Lagerkvist har jobbat med kamratfeedback, eftersom han anser att det måste vara mer effektivt att 34 personer ger feedback, än att bara han själv gör det. Han har under hösten bland annat testat att använda ett elevexempel, på vilken eleverna fick ge feedback. Denna modell har flera fördelar; att elever inte behöver känna sig utsatta då klasskamrater ska titta på texterna, men även för att man lär sig mer av att ge feedback än att , något som forskning har verifierat. Josef kommer fortsätta jobba med kamratfeedback på olika sätt även i framtiden, men i iFous-projektet kommer han byta lite fokus. Han har hittat sitt problemområde “lust för lärande”, men exakt frågeställning och aktion är fortfarande inte klart.

Nu har vårterminen kört igång, och tanken är att varje lärare ska hitta sin egen frågeställning att jobba med. Utifrån frågeställningen ska de sedan hitta aktioner som genomförs i klassrummen. Aktionerna ska dokumenteras, analyseras och utifrån resultatet ska slutsatser dras. Därefter förändrar man sin undervisning, eller så väljer man att gå vidare med samma projekt nästa år för att kunna modifiera ytterligare.

Vad är aktionsforskning?

Figur: Aktionsforkningsspiralen, Kemmis och Taggert 1982

Aktionsforskning är ett sätt att få kunskap om sin egen praktik för att kunna förändra den. Man utgår ifrån den praktiska verksamheten genom att: frågor ställs, man genomför en aktion, man följer processen systematsikt och reflekterar över vad som sker. Därefter dokumenteras hela processen. Utifrån den kunskap man då får utgör en grund för fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete.

Syftet med iFous program “Lärares praktik och profession”

Syftet är att vidareutveckla ett långsiktigt och forskningsbaserat kollegialt arbetssätt så att lärare i allt högre utsträckning formulerar och löser sina egna problem med avsikten att stärka elevers lärande och utveckling. Syftet är också att genom samarbete mellan lärare och forskare låta lärares kunskaper och erfarenheter utgöra grunden för gemensam kunskapsutveckling och ny forskning.