Antibiotikaresistens är ett av framtidens stora problem. Det betyder att vi kanske inte alltid kommer att kunna använda oss av antibiotika på samma sätt som idag samtidigt som antibiotika är vårt bästa och mest utspridda försvar mot infektioner.

En person odlar bakterier på en agarplatta

Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens betyder i princip att bakterier har blivit immuna mot en viss antibiotika. Vad innebär det då? Först måste vi veta vad antibiotika är och vad resistens innebär.

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika är ett läkemedel som vi tar när vi fått en infektion av en bakterie. Olika typer av antibiotika fungerar på olika sätt men alla attackerar bakterien och lämnar människans egna celler orörda. En sorts antibiotika heter penicillin, den fungerar genom att förstöra bakteriens vägg så att bakterien går sönder och dör. Andra antibiotikasorter fungerar på andra sätt.

Det fungerar inte mot förkylningar och andra virus

Antibiotika tar bara död på bakterier och fungerar inte alls mot virus. Bakterier är encelliga organismer och virus är mycket mindre. Vissa hävdar att virus inte ens kan räknas som att vara vid liv eftersom de inte kan reproducera sig utan att ta över en annan cell. Förkylningar orsakas alltid av virus, därför kan du inte äta antibiotika mot din förkylning. Mot virus kan man ofta ta ett vaccin.

 

Bakterier i mikroskop

 

Hur uppstår antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens uppstår genom naturliga mutationer hos bakterierna. Det vi kallar för det naturliga urvalet gör att de bakterier som överlever får sprida sina gener vidare. Hela tiden sker massor av mutationer i generna. Generna är ju det som bestämmer hur cellen ska fungera. Slumpmässigt muteras en resistent bakterie fram som överlever en antibiotikakur. Den delar sig (förökar sig) och skapar en linje av antibiotikaresistenta bakterier.

Lösningar och råd

Ju mer man utsätter bakterier för antibiotikan, desto större chans är det att en mutation som gör bakterien resistent uppstår. Därför är det viktigt att: 

  • Bara äta antibiotika om man verkligen måste. 
  • Gå tillbaka till apoteket med överbliven medicin. 
  • Följa läkarens instruktioner om hur mycket medicin man ska äta.
  • Alltid fullfölja hela sin dos, så att man inte slutar äta medicinen när man mår bättre utan när alla bakterier är döda.

Vad innebär det och vad är konsekvenserna?

Innan Alexander Fleming upptäckte den första sortens antibiotika, penicillin, i början av 1900-talet var det mycket farligare att bli sjuk. Alla de sjukdomar och lätta infektioner som vi idag behandlar med antibiotika fick kroppen själv ta hand om, vilket inte alltid fungerade. Till exempel hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller borrelia. Det innebar också att det var mycket farligare att operera sig. 

Om vi får tillräckligt mycket antibiotikaresistenta bakterier i världen skulle det innebära att vi går tillbaka till hur det var förr i tiden, innan man hade upptäckt penicillinet. Då skulle det bli livsfarligt att operera bort blindtarmen till exempel, eller att få en infektion i ett sår. 

 

Gröna tabletter med antibiotika

 

Undersöka antibiotikaresistens på gymnasiet eller som gymnasiearbete

I ditt gymnasiearbete i trean på gymnasiet ska du välja att undersöka ett ämne som du tycker är intressant. Om du går på till exempel naturvetenskapsprogrammet och vill göra ett arbete om antibiotikaresistens kan du fråga din lärare eller handledare om det. På naturvetenskapsprogrammet på NTI Gymnasiet får du lära dig grunderna om antibiotika och antibiotikaresistens, men att göra laborationer om det är svårt på gymnasienivå.

Antibiotika i kött och kyckling – forskning

Att hantera antibiotika noga är viktigt för att förhindra uppkomsten av antibiotikaresistens men det finns en orsak till som inte har med vår hantering att göra. I vissa länder ger man antibiotika till köttdjur i förebyggande syfte. Det är förbjudet i både Sverige och i EU. I de länder där det fortfarande används kan man se en tydlig ökad antibiotikaresistens hos bakterierna. Det är ett ämne man kan forska om som gymnasiearbete till exempel. 

Visste du att?

  • Penicillinet upptäcktes av en slump.
  • Sverige var först i EU att förbjuda användning av antibiotika till köttdjur.
  • Man får ge antibiotika till djur om det finns en infektion som en veterinär konstaterat.
  • Många antibiotikasorter kommer från svampar.
Bakterier med svansar i mikroskop