Makerspaces härstammar ur den så kallade Makerrörelsen och är i grund och botten en high tech verkstad. Det är ett rum, ofta i en industrilokal, fyllt med verktyg och maskiner. Här kan det finnas allt från 3D-skrivare och laserskärare till symaskiner och svetsar. Men ett Makerspace är också mer. Det är en plats för nyfikenhet och skapande, samhörighet och öppenhet och en plats där skilda världar möts. 

 

Makerspaces på NTI

Nästan alla NTI Gymnasieskolor har ett Makerspace. Våra makerspaces är i mycket mysigare lokaler än de vanliga industrilokalerna. De finns i anslutning till själva skolan och är öppna för alla våra elever att använda, för att få utlopp för kreativitet och skapande. Det ingår i många kurser att använda makerspaces för att till exempel testa konstruktioner, designer och att bygga saker. Läs allt om våra gymnasieprogram här.

 

Allt från knyppling till 3D-printing

Makerspaces och makerrörelsen handlar om gränsöverskridande. Alla makerspaces är unika i sin sammansättning av medlemmar, verktyg och aktiviteter. Dels handlar det om mer traditionellt hantverk där en önskan att skapa matchar dåligt med ett liv i storstaden där man inte har plats eller råd att äga alla maskiner själv. Till exempel sömnad på symaskiner, lödning, svetsning, målning och träslöjd. 

I och med den digitala tidsåldern har mer high-tech funktioner tagit den skapande världen med storm. Till exempel är det inte ovanligt att hitta 3D-printers, laserskärare och programmerbara mikrorobotar i ett makerspace. På vissa ställen kan man också ägna sig åt biohacking (att “hacka” en bakteries DNA till att producera ljus till exempel). Och kliar det inte lite i fingrarna vid tanken på att designa sin egen t-shirt?

High-tech nördar, traditionella hantverkare och konstnärer möts och delar med sig av sina kunskaper i ett makerspace. För det är det som genomsyrar makerspaces och makerrörelsen: en känsla av samhörighet och gemenskap. Hela idén bygger på att lära sig av varandra och att finnas där för att lära någon annan. 

Makerspace, hackerspace, hacklab – kärt barn har många namn

Makerspaces finns idag över hela världen. Ofta är de kopplade till en skola, ett universitet eller ett publikt bibliotek. NTI Gymnasiet satsar på att varje skola ska ha ett makerspace. I NTI Gymnasiets makerspaces är det såklart fokus på teknologi. Eleverna får lära sig att programmera på lektionerna och får testa praktiskt utförande i skolans makerspace. De flesta makerspaces idag har åtminstone en del fokus på programmering. Därför är det vanligt att de kallas för hackerspaces eller hack labs. 

 

Makerrörelsen och fenomenet Do-it-yourself

Makerrörelsen kommer från USA och startade på 90-talet ur en anda att vilja skapa saker själv. Det så kallade DIY eller Do-it-yourself fenomenet. DIY är precis som det låter, vanliga människor som vill göra eller skapa saker själva istället för att anställa någon eller köpa massproducerade produkter. Anledningarna till detta är många. Dels är det ekonomiskt billigare att göra saker själv, som att lägga nytt golv eller byta däck på bilen. Dels handlar det om miljön, att ta saker som annars skulle slängas och skapa nya saker med dem. 

Den här längtan efter att göra saker själv har utvecklats till Makerrörelsen. En helt opolitisk och oreligiös global subkultur där man hyllar öppenhet och nyfikenhet. Tanken är att man skapar saker själv, lär sig av varandra och lär ut det en själv kan till andra. Grunden i makerrörelsen är såklart en hjälpsamhet och ödmjukhet inför andra. Från DIY kommer alltså DIWO eller Do-it-with-others. 

 

Bli en maker

De som är en del av makerrörelsen kallas makers och makers drivs av en vilja att förstå hur saker fungerar och att göra så att de fungerar bättre. Du blir en maker genom ett medlemsskap i ett Makerspace. På så sätt är Makerspaces en del av något större. Alla som anser sig vara en maker välkomnas i andra Makerspaces runt om i världen. 

Eftersom längtan efter att förstå hur saker fungerar i grund och botten är ganska nördigt trivs makers också på digitala nätverk som till exempel Instructables, Quirky eller Etsy. Där kan man dela med sig av sina idéer, ta del av andras och i vissa fall även sälja produkter. 

 

IKEA-effekten och makerrörelsen

Det finns en teori inom psykologin som kallas IKEA-effekten. Teorin om IKEA-effekten menar att möbler och andra varor får ett högre upplevt värde av att man får sätta ihop dem till viss del själv. Det ger en stolthet och en känsla av åstadkommande som kopplas till föremålet. Det i sin tur gör att en värderar möbeln högre bara eftersom en lade ner lite extra tid på den.

 

Öppnar upp för både proteser och Internet of Things

Makerrörelsen har bidragit till skapandet av fantastiska saker som till exempel proteser för små barn. En protes är något som behöver vara unikt utformat efter barnet och barnets behov. Därför är det näst intill omöjligt att massproducera. Genom att vanliga personer med en längtan att skapa får tillgång till 3D-skrivare kan man skapa proteser som är små och lätta nog att passa även de minsta barnen. Dessutom är det enkelt att laga ifall en del går sönder eftersom det bara är att skriva ut en ny, eller att byta ut protesen när barnet växer. 

Vit Alexa på bord

En annan sak som kommit ur makerrörelsen är Arduino. Arduino är en mikrocontroller som ger “intelligens” åt vanliga saker. Den kan till exempel handla om att skapa en nattlampa som märker när det blir mörkt och tänds av sig själv eller en radiostyrd bil via Bluetooth. Det i sin tur skapar möjligheter för Internet of Things. Internet of Things eller IoT, handlar om framtidens smarta hem där dina vardagssaker pratar med varandra. Ditt kylskåp kan prata med din microvågsugn som i sin tur kommunicerar med din smartphone. 

 

Hur gör man ett makerspace?

Makerspaces och makerrörelsen uppmanar människor att vara mer än en passiv konsument av media, teknik och produkter. Kanske är det dags att starta ett i din stad? Makerspaces baseras på medlemssystem och ideella engagemang men man kan inte förvänta sig att medlemmarna ska erbjuda tjänster som att laga något till exempel. Idag finns makerspaces i vilka vem som helst kan bli medlemmar i Stockholm, Linköping, Luleå, Uppsala, Malmö, Skövde, Karlstad och många fler städer. Om det är så att din stad saknar ett makerspace kan det vara hög tid att starta ett! 

Glödlampa som symbol för en idé

Gör såhär:

  1. Samla dina vänner, bekanta och bekantas bekanta som är intresserade av ett makerspace och starta en förening.
  2. Alternativt kan du göra som Stockholm Makerspace och starta en crowdfunding-kampanj. Då samlar du in pengar för uppstarten och har samtidigt en möjlighet att undersöka intresset bland de som bor i närheten.
  3. TIPS! Åk på studiebesök till ett annat makerspace och fråga hur de gått tillväga!
  4. Hitta en lokal att hyra. Kolla i industriområden eller liknande om det finns tomma lokaler. 
  5. Kolla med kommunen om det finns bidrag att ansöka om! De kan också veta ifall det finns lokaler eller andra intressenter för ditt projekt, som biblioteket till exempel.
  6. Bestäm er för vilka maskiner ni vill köpa in till föreningen och sätt upp regler.
  7. Gör en enkel webbplats eller facebookgrupp som ni kan använda för att kommunicera med varandra.
  8. Börja skapa!

 

Tänk på detta när du väljer lokal:

  • Storlek. Beroende på hur många ni är och vilka maskiner ni planerar att ta in behövs mycket plats.
  • Ljud. Vissa maskiner låter mer än andra och därför kanske ni behöver ljudisolering.
  • Vatten och el. Maskinerna kräver el för att fungera och det är lätt att bli smutsig. Därför kanske ett skjul i någons bakgård inte är bästa alternativet i längden.
  • Ventilation. När många människor vistas på samma ställe länge blir luften snabbt dålig, detta ökar med ångor från vissa maskiner.
  • Transport. Det behöver finnas en bred dörr på markplan för att ta in tunga maskiner och råvaror.