Eleverna som går sista året på NTI Gymnasiet Kronhus har nyligen lämnat in sina gymnasiearbeten. Hur kan man förutse valutakurser med hjälp av maskininlärning? Och hur skulle det fungera att generera el från regnvatten? I den här artikeln berättar de om sina gymnasiearbeten och ger sina bästa tips till dig som snart kommer att påbörja ditt egna.

 

Basilika-experiment för att jämföra hydroponisk odling med traditionell odling i jord

Tatiana som läser naturprogrammet valde att göra sitt gymnasiearbete om hydroponisk odling.

– Mer specifikt jämförs tillväxten i biomassa efter 30 dagar hos basilika mellan de som odlats hydroponiskt och de som odlats i jord, berättar Tatiana.

Hydroponisk odling innebär att man odlar i enbart vatten istället för i jord. På så sätt kan man kontrollera odlingen på ett annat sätt – bland annat genom att tillsätta näringsämnen och använda  LED-belysning istället för solljus.

Tatiana fick idén när hon läste kursen bioteknik där eleverna fick arbeta med just hydroponiska odlingar. Eftersom hon tyckte att det var så roligt, ville hon testa att göra det på egen hand i sitt gymnasiearbete. Hennes arbete har gått ut på att testa att odla i tre krukor med vanlig jord, samt i tre nätkorgar i ett hydroponiskt system. När experimentet avslutades klipptes all basilika av och vägdes för att kunna jämföra biomassans tillväxt under perioden. 

Tatianas odlingar en vecka efter att fröna såddes. Till vänster syns den traditionella odlingen i jord, och till höger den hydroponiska odlingen.

Tatiana berättar att det hon tar med sig mest från gymnasiearbetet är att stå på egna ben mer. 

– Det bästa med hela arbetet är att jag fick en stor frihet till att planera min arbetsprocess och utföra den själv. Jag fick bestämma själv vad jag skulle göra och när. 

Tatianas bästa tips till dig som ska skriva ditt gymnasiearbete

– Mitt bästa tips till elever som ska göra ett gymnasiearbete är att hitta något inom ett ämnesområde man tycker är kul. Exempelvis tycker jag om biologi väldigt mycket och mitt arbete är starkt knutet till det ämnet. Eftersom gymnasiearbetet är ett projekt som pågår hela årskurs 3 så är det viktigt att man faktiskt tycker att det är kul, annars blir arbetet mer som ett måste än en möjlighet.

 

Ett multiplayer-spel utan deltagargräns för att testa två olika kommunikationsprotokoll

Tre elever på teknikprogrammet har som sitt gymnasiearbete själva skapat ett spel i två olika kommunikationsprotokoll, HTTP och Websocket, och testat skillnaden mellan dessa. Kommunikationsprotokoll är det som definierar regler och instruktioner för hur olika datorer ska kommunicera och skicka data mellan varann. 

– Varför vi valde att pröva skillnaden mellan HTTP och Websocket var för att vi inte riktigt kunde bestämma vilket protokoll vi ville använda för att programmera spelet och vilket som var bäst. Därför blev vår frågeställning att ta reda på det, förklarar en av eleverna. 

Eleverna har alla tre haft som frågeställning i sina gymnasiearbeten att jämföra skillnaden mellan HTTP-protokollet och Websocket-protokollet, men har kollat på olika aspekter av det. Ett gemensamt mål för själva spelet som de hade var att de inte ville ha någon deltagargräns.

– Ett av våra mål med spelet var att inte ha någon gräns på antalet spelare, då vi ville att en hel klass skulle kunna vara med.

Alla tre är sedan tidigare intresserade av programmering, tycker att det är roligt och har goda kunskaper efter att ha läst kurser inom programmering och webbserverprogrammering. Därför var det också självklart för dem att de ville göra ett eget spel.

– Det bästa med detta projektet var att det var ett roligt projekt att göra och hela utvecklingsprocessen var väldigt rolig, säger de.

Vad är ert bästa tips till elever som snart ska påbörja sina gymnasiearbeten?

– Börja i tid. Vi började själva programmeringen väldigt tidigt och detta gjorde att vi inte fick några problem med tiden. Och de mindre problem som uppstod var inga svårigheter att hinna fixa.

 

El från regnvatten – ett  gymnasiearbete som lyfter frågan om vad vi mer kan generera el från

Fredrik, som går på teknikprogrammet, valde att fokusera på hållbar el i sitt gymnasiearbete. Idén till sitt arbete fick han under en fysiklektion i årskurs två, varpå han nu har byggt en fullt fungerande generator som är tänkt att kunna generera el med hjälp av regnvatten. 

– När vatten regnar så kommer det ju ner med en kraft och ett arbete. Om man då kunde använda det arbetet för att röra en form av vattenhjul, så skulle man kunna skapa el med en generator, berättar Fredrik.

Stora delar av generatorn har Fredrik byggt med hjälp av en 3D-printer, och om detta över huvud taget var möjligt var en Fredriks frågeställningar. Det visade sig dock ganska snabbt att inte alla delar i generatorn var optimala att tillverka i en 3D-printer, till exempel pinnarna som går genom själva konstruktionen och generatorn. Det bästa materialvalet visade sig vara metall.

– Jag tror att jag hade kunnat göra dem i en 3D-printer men det är ganska tunna pinnar och jag tror att de hade gått sönder mycket lättare, förklarar Fredrik. Även att sätta fast magneterna var jätteenkelt tack vare metallen, för att då åker de på plats av sig själva, fortsätter han.

Fredriks egenbyggda generator. Stora delar är tillverkade med hjälp av en 3D-printer.

För att testa om generatorn fungerade använde Fredrik sig av lampor, men ingen av lamporna lös upp. 

– Jag tänkte att nu har jag misslyckats med hela projektet. Men det är ju det att jag producerar så extremt lite ström med den här generatorn, berättar Fredrik.

Han testade istället att mäta strömmen med hjälp av en amperemätare och kunde då se att generatorn faktiskt genererade ström när han snurrade på axeln där det är tänkt att sitta ett vattenhjul. 

– Jag skulle nog säga att när jag fick fram den minimala strömmen så var det det roligaste, säger han. 

Vad är dina bästa råd till elever som ska göra sina gymnasiearbeten?

– Försök komma med rimliga idéer och arbeta med någonting du är intresserad av och tycker är kul.

 

”Maskininlärning är ett outforskat landskap som min generation kan och kommer utforska”

Rasmus går på teknikprogrammet på NTI Gymnasiet Kronhus. I sitt gymnasiearbete har han undersökt om man kan förutse valutakurser med hjälp av ett artificiellt neuralt nätverk, som han byggt upp själv.

– Från allra första lektionen var det rätt så uppenbart för mig att jag ville göra något med maskininlärning eftersom det är ett fält som jag finner väldigt intressant och har velat experimentera inom väldigt länge, berättar Rasmus.

Rasmus förklarar att artificiella neurala nätverk är en del inom maskininlärnings-fältet där man försöker efterlikna det artificiella neurala nätverket efter hur våra hjärnor upptäcker till exempel mönster.

– Vad jag undersöker är ifall denna sortens algoritmiska problemlösning går att applicera på mikrotrender som man skulle kunna hitta i till exempel Forex-marknaden. Ifall nätverket lyckas med att upptäcka mönster, så är målet att den ska kunna returnera en sannolikhet som ska representera ifall den tror att priset på en valuta kommer öka eller minska baserat på priset för valutan under ett antal dagar ledande upp till dagen den ska förutsäga, förklarar Rasmus. 

Rasmus bästa tips till dig som snart ska göra ditt gymnasiearbete

– Var medveten om att oavsett vilket ämne du väljer att jobba med, så kommer det ta stora mängder tid och disciplin, säger Rasmus.

 

Mer om gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet, som omfattar 100 poäng av kursplanen, genomförs av alla elever på gymnasiet innan studenten. Gymnasiearbetet ger eleverna chansen att använda sina kunskaper från utbildningen och ska visa på att man är redo för fortsatta studier eller arbete. Traditionellt sett ligger gymnasiearbetet under elevernas sista år.

Här kan du se vilka utbildningar som finns på NTI Gymnasiet Kronhus och läsa mer om dem