I kursplanerna för biologi, fysik och kemi står att eleverna ska ges möjlighet att utveckla färdigheter i att använda digitala verktyg för att analysera och behandla data. Lite torftigt, inte superinspirerande, men framförallt – vad betyder det ens? Det kallas datalogging, alltså att man med hjälp av sensorer samlar in data för att analysera och behandla den.

NTI Gymnasiet har alltid legat i framkant vad gäller innovation, teknologi och vetenskap. Tidigt så förstod man att en relevant gymnasieutbildning bör präglas av digitaliserad pedagogik. För att ytterligare befästa sin position kommer NTIs Vetenskapsgymnasier att ge eleverna på natur- och teknikprogrammen möjlighet att använda avancerad utrustning för datalogging. System heter Pasco, och på NTI Vetenskap Stockholm är man redan igång.

 

 

Niklas Wettergren är fysik- och matematiklärare på skolan och sedan höstterminen är han och igång och använder Pasco i sin undervisning.
– Labbar är absolut inget nytt, det gör vi hela tiden, men med Pasco så är vi mer effektiva och hinner med fler försök. Utrustningen är enkel att sätta upp och intuitiv att använda, så det finns inte så mycket hinder, utan eleverna kan vara nyfikna och kreativa i sin approach direkt.

 

 

Experimentlusta och aha-upplevelser via Bluetooth

Pasco är ett avancerat, men användarvänligt system för datalogging. Via sensorer samlas data in och datan förs vi bluetooth över till ett datorgränssnitt där datan sedan kan analyseras och behandlas.

– Data är det nya olja, och att samla in den har ju varit i ropet under de senaste åren, berättar Greger Blomkqvist, svenska produktchef för Pasco på Sagitta Pedagog. Att använda datorbaserad mätutrustning låter inte så nytt, men det finns egentligen inga begränsningar för vad eleverna kan mäta med Pasco om de är kreativa. Och eftersom sensorerna är trådlösa och skickar informationen via Bluetooth så kan de samla in data från flera mätpunkter samtidigt.

 

 

Ett system som förbättrar undervisning i fem ämnen

Pasco har historiskt sett mest använts för att mäta snabba förlopp inom fysiken, som krock och fall. Men i takt med att systemet utvecklats och gjorts mer användarvänligt har man även hittat nya områden där Systemet fungerar lika bra. För Niklas Wettergren innebär det en boost i undervisningen, både i matematiken och fysiken.
– Jag har använt Pasco bland annat för att beskriva Arkimedes princip, och i matten har vi använt den för att förklara funktionsbegreppet, eleverna riggade upp sig själv med sensorerna och datorgränssnittet visade en graf. När de sedan rörde sig så flyttades sig punkterna, så lärandet blir väldigt tydligt direkt. Och eftersom systemet är nytt även för oss lärare så är det ju kul att utforska möjligheterna av Pasco tillsammans: vad vi kan mäta, hur vi kan mäta.

Matematik och fysik blir alltså ännu mer inspirerande och kreativt på NTIs Vetenskapsgymnasier. Men Greger menar att Pasco användas på samma kreativa och utforskande vis även i kemi och biologi. I NTIs satsning på hydroponisk odling kommer Pasco kunna användas på flera spännande sätt.
– I fysiken mäter vi snabba förlopp, men i kemi och biologi så är det tvärtom, där vill man kanske mäta över längre tid. Och om vi tar exemplet hydroponisk odling: där kommer man kunna mäta pH-värden, kväve- och syrehalt, ljus och värme, och hur det skiljer sig mellan i en sådan miljö mellan dag och natt. Det kan också kopplas på styrenheter för att reglera förutsättningarna, något som öppnar upp ännu fler möjlighet i ämnen som exempelvis tillämpad programmering.

 

 

Ett misslyckat försök är också ett försök

– Det är viktigt att vara nyfiken och inte vara rädd för att misslyckas, säger Greger avslutningsvis. Eftersom det är lätt att sätta upp ett försök och göra små ändringar ges eleverna en möjlighet att lära sig på ett helt unikt sätt. Jag är jättenyfiken på vad eleverna kan komma att hitta på, och de får jättegärna höra av sig och berätta vad de gör, eller om de behöver hjälp. Jag kan inte allt, men där min kunskap brister så har jag massa kontakter som jag kan vända mig till. Och när vi kavlar upp och experimenterar så både lär vi oss förstå världen och ges möjlighet att förändra den.

Även Niklas tycker att en kravlös approach är helt rätt sätt att ta sig an den nya tekniken.
– Det finns färdig labb att göra, men det som är mest fantastisk är att tillsammans få utforska Pasco och dela de där aha-upplevelserna. Jag är verkligen glad att jag är en del av det här.

 

 

Framtiden är nu tack vare vetenskapen

Magnus Odung är rektor på Vetenskap Stockholm, och även om han själv inte är naturvetare eller tekniker, så vet han att den här tekniken är framtiden, och för unga naturvetare och tekniker som vill förstå och förändra världen, är NTI Vetenskapsgymnasiet helt rätt.
– Vetenskapsgymnasiet är inte bara ett namn, utan vi är vad vi heter, det är vårt löfte. Och i sann NTI-anda gör vi allt för att överträffa de förväntningar som ställs på oss. Under sina tjugo år som skolledare har Magnus aldrig varit med om samma framåtanda.
– Här tänker vi 20-30 år framåt, vad vi ska vara då. Det är sällsynt, och det genomsyrar allt. Och Pasco är helt rätt för oss. Lärarna är supertaggade och tycker att det är väldigt kul att arbeta med den här utrustningen, och deras entusiasm smittar naturligtvis av sig på eleverna. Så Pasco är verkligen ett lyft för skolan.

 

Om NTI Vetenskapsgymnasiet

NTI Vetenskapgymnasiet är skolan för dig som är nyfiken på de natur- och teknikorienterade ämnena. Vi erbjuder utbildningar inom teknikprogrammet inriktning teknikvetenskap (Gävle har inriktningen informations- och medieteknik) och naturvetenskapsprogrammet inriktning natuvetenskap.
Du hittar oss på följande platser: Stockholm, Solna Karlberg, Lund, Helsingborg och Gävle.